Aldrig försent att ge upp

Så varför göra det idag, varför gav du upp i går eller i förrgår?

Då det är något man verkligen vill, något man vill ha, ett mål man satt upp, då kan man alltid bita ihop, kämpa, prova, försöka att nå dit man vill ytterligare en dag, en vecka, ett år, för att förmodligen lyckas med en hel del, inte alltid fullt ut men kanske fullt tillräckligt då målet hela tiden kan förändras längst vägen. Målet behöver inte vara statiskt, utan kan med fördel ändras något så att det passar dagens förutsättningar bättre. Ibland blir till och med vägen målet eller lyckan. Om man inte når tillräckligt högt eller om det inte alls går, tja, då har man ju alltid möjligheten att ge upp, för att göra just det blir det aldrig försent för. Om man nu redan gett upp och ångrat sig? Vad säger att man inte kan prova igen? Visa framfötterna, kämpa hårdare, använd möjligen att se saken från en annan vinkel, ta sedan upp tråden, häng upp den, gör knutar och använd den till att ta dig upp genom att ta spjärn med fötterna runt varje knut och dra dig upp med armarna. Inte tillräckligt stark? Stanna, ta en paus och träna en stund och försök igen och igen.

Undrar om min energi lyser i genom, undrar om någon känner det jag känner, att allt är möjligt fast det inte är det? Motsägelsefullt? Absolut men jag vill, kan och ska nå dit jag vill, efter de givna omständigheterna.  

Att jag älskar att kämpa, att våga, att ge allt. Det pirrar i kroppen att bara tänka på det. Det var det som var så underbart med att åka skidor, där finns alla möjligheter att göra detta och dessutom var det en fysisk ansträngning. Det är ”enkelt” att ha ett sådant tydligt mål som att bli bäst i världen, lätt att se vart man ska. Visst behövs en massa delmål men det är ändå väldigt tydligt. Har man inte riktigt listat ut vad man vill, om målet är otydligt är det svårare att motivera sig att hitta vägarna, att slåss för det man vill.

Det gäller att lista ut vad man har för mål, vad som är värt att kämpa för och vad som inte är värt det, värt mödan, tiden, blodet, svetten och tårarna, lista ut det och sedan ge allt oavsett omgivningarnas skakande på huvudet. Finn energin och följ den. Har man inga mål, inga drömmar, skaffa. De gör att livet gnistrar, ger glöd åt vardagen och då lågan tänds, den värmen…

Andra inlägg

• Pjuttifikation
• Tyvärr
• Strålning på tortyrbädd
• CT scanning, tatueringar och tacksamhet
• Bilar och NUS i Umeå
• Snart dags att känna mig fri
• Limbo
• Cancer i situ, en ulv i fårakläder?
• Sura, fräsiga tanter och skyddsänglar
• Nära nu