Ibland har man gjort stordåd bara genom att ta sig igenom en timma av dagen, eller kanske dagens ljusa eller mörka timmar, ibland räcker det för att vara sin egen hjälte, hjältinna. Man har klarat att stå upprätt ändå tills det är dags att krama kudden.

Sargad i kropp men också i själ, kan göra en svag i benen, ta den livsnödvändiga energin i från en. Jag tycker om Kalle historien som florerar i omgångar på Facebook. Han optimisten, som alla älskar att hata, som alltid ser allting med positiva ögon och anser att han, i alla situationer, har ett val. I berättelsen föll han i 20 meter och blev allvarligt skadad, här ett litet stycke:

…Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö.
Jag valde att leva.

Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös? frågade jag.

Kalle fortsatte : Ambulanspersonalen var fantastisk.
De sa hela tiden att allt kommer att gå bra.
Men då de rullar in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd.
I deras ögon stod skrivet : Han är döende.
Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då? frågade jag

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig, sa Kalle.
Hon frågade om jag var allergisk mot något. Ja, svarade jag.
Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.

Jag tog ett djupt andetag och ropade: Tyngdkraften.
Genom deras skratt sa jag till dem: Jag väljer att leva.
Operera mig som om jag var levande, inte död.

Många gånger gör vi dessa val omedvetet, inte lika extremt som Kalle kanske men ibland får man ta till våld i början av dagen, bara för att få den att börja, för får vi den att börja finns möjligheter. Väljer vi att, eller har vi inte förmåga att starta, kan vi aldrig få ett bra slut. Ibland handlar det om att ta en minut i tagen, för att sedan utöka till en timme, en halv dag, en hel, få bakslag, börja om, sträva vidare.

I stort och i smått anväder jag mig omedvetet av val, väljer jag att se mig slagen eller väljer jag att kämpa? I morse gjorde jag ett: Väljer jag att stiga upp eller låta tyngdlagen, smärtträsket, suga mig kvar i sängen? Jag väljer att börja dagen. Jag väljer att leva.

22 Oct 2013