Vi har verkligen massor av djurspår på vår tomt. Skatan har gjort flera avtryck där den spatserat fram. Haren har hoppat precis överallt, kors och tvärs, hit och dit. Vi är ute och spårspanar och följer skutten, inte alls särskilt svårt i den nyfallna snön. Det mindre positiva med vår expedition är att vi upptäckt att djuret har bajsat precis vid vårt späda pilträd. Strunt i de ljusbruna lortarna men den fyrbenta har glatt mumsat på de fina, smaskiga grenarna och lämnat tråkiga stumpar kvar på stammen. Vi står bredvid den och ser att snön har nått högre upp än hönsnätet.

Ser du, den har utnyttjat att det kommit mycket snö! Den har precis nått upp, säger jag. Jaa, det får den ju inte göra! Den har nog gjort en snödans för att få mer snö, filosoferar du. Menar du att den har dansat en dans för att få tillräckligt med snö för att kunna äta vår pil? säger jag upprört. Är den så smart? Jaa, svarar du.

Vi kommer överens om att vi måste göra något, går efter våra spadar för att gräva upp snön runt den skadade pilen, nu mera pinnen. Tillsammans kämpar vi och tillslut är vi klar. Nu har vi förstört middagen för den långörade besten. Nöjda med vårt verk avslutar vi expeditionen med att toppbestiga snöhögarna.

Vi hoppas nu att påskharen är extra givmild i år då den fått skrovmål hos oss här i vinter. Många påskägg önskar vi oss. Kanske skuttar den till och med fram och lägger ett ägg vid pilen. Det skulle vara en rolig upptäckt för liten. Får se om jag får ringa ett samtal till påskakuten...

27 Mar 2015