Du vaknar på morgonen, lite lurvig för du mådde inte riktigt hundra procent i gårkväll. Din kvacksalvare till mor tror på värmeslag. Det ligger en färgglad gåva längst ner i vår stora Kingsize säng. Det är nämligen din dag i dag. Den du har längtat efter i flera veckor, månader. Du fyller fem idag, hela din fina hands alla söta fingrar. Du öppnar paketet som mormor smugglat dit i natt, den som skrek i högansky då vi skulle slå in den igår. Det är en nyfiken apa du sett och önskat inne i Saladan. Du tar dig för öronen då du finner knappen, apvrålet tror jag hörs in till grannbungalowen.
Morgonen går lite sengångarens tecken och då vi strosar mot frukosten, jag och du, försöker jag förbereda dig lite. Om nu inte denna födelsedag med kalas blir precis som du önskar dig så kommer det ju ett kalas hemma i Sverige också. Du håller med och vi pratar lite om dagen. Lite frukost går ner men du är en spak kille som får vila mycket i bungalowen på förmiddagen.
Vi övriga gör iordning för kalaset i restaurangen med balonger, specialbeställd glasstårta från Two scoops, krumelur sugrör. Strax innan kalasets början kommer du och mormor till restaurangen, färgen i ditt ansikte kan väl beskrivas som vit, mot det blekgröna hållet. Resorten har gjort en egen chokladtårta som de ger åt dig.
Du, min fina, försöker hålla upp huvudet. Dina gäster kommer och ger dig paket. Vi sjunger och du ligger med huvudet i armarna på bordet. Du orkar inte öppna gåvorna utan de yngre gästerna gör det åt dig. Du tackar så mycket.
Det är varsågod, du hinner sippa två sipp på din beställda Coca Cola och sedan kräks du på golvet. Jag tar in papper och trasor och där står du, i din olycka och tittar upp, armar och ansiktet drypvåta och du säger: Jag är ledsen att jag inte kan vara med på kalaset.
Du och mormor går iväg till dusch och säng och vi övriga städar lite, sedan fikas det för fullt. Det sparas av den specialbeställda glasstårtan, dödskallepiraten blir din vid senare tillfälle. Din dag blev inte överhuvudtaget som planerat, inga lekar blev av, bara massa illamående, kräk och vila.
På kvällen pratar vi lite om din femte födelsedag och en liten stund senare när vi har läst kvällsboken lägger du dig till rätta, suckar lite skönt och säger: Mamma, jag har livet. Jag lyfter huvudet frågar vad du menar. Jag har livet mamma. Det här är livet.
Hur? Vad? Efter denna katastrofala dag så säger du till mig med tillfredsställelse i rösten att du är nöjd med tillvaron. Fantastiska unge, fantastiska människobarn. Jag älskar dig till månen och tillbaka.