Vi har nära och kära kring oss, som betyder mer för oss än andra. Dessa får vi inte svika, inte låta dem ”klara sig själv” vid tillfällen då de behöver stöd, värme, en kram, avlastning eller visad kärlek. Vi ska bry oss om varandra, vi ska skämma bort, älska, krama, skälla i vissa fall, stötta och lyssna. Det är det vänner, kära och familjer är ”till för”.  Vi ska banne mig kunna läsa av situationer, ansiktsuttryck och ana vad som är på gång och finnas där. Har vi dessutom fått höra bokstavligt att det är riktigt tungt, då kan vi inte allt skylla på att vi inte förstod. Kanske har vi inte förmåga eller ork vid tillfället men ofta har vi möjlighet om vi verkligen lägger manken till. Vi kan inte låta nära och kära stå utan stöd då de behöver det som mest endast för att vi är lite trött eller haft en jobbig dag, inte då de behöver oss som MEST. Då menar jag inte att stötta då frisyren blev fel eller att förkylningen är inne på sin andra vecka, jag menar då de behöver det som MEST.

16 Mar 2013