Många med mig tycker säkert att det är förargligt att försova sig, att det stressar en, att det förstör hela dagen, man kommer i otakt och så vidare. Då pratar vi ofta om att försova sig från jobbet, skolan träningar och dylikt och oftast från morgonen. Man stressar iväg med håret i ett enda ruffs, en smörgås i munnen, armen i ena jackärmen och tydliga kuddmärken på kinden, som den tjej jag är har jag, i alla fall, ofta tanken att maskara måste jag klä fransarna i, innan flykten TILL jobbet, för ”annars ser jag ännu tröttare ut”.

Jag har på senaste tiden lyckats göra flera försovningar och om min nyårsnatt har en del kanske läst. Nu sker detta ju nästan dagligen, fast ”kvällsligen”, i mitt liv. Jag försover mig nästan varje kväll jag nattar ”plutten” och vaknar runt halv tolv och ett på natten, går upp borstar tänderna och suckar lite lätt och tänker: Inget bloggande ikväll heller. Går och lägger mig ännu en gång, med maskara, samma kväll och vaknar PIGG morgonen efter. Tja, inget ont som inte för något gott med sig!

14 Jan 2013