I vår bungalow fanns det en väldigt trevlig men högljudd Gecko som varje kväll började sin serenad. Den visade sig aldrig för oss utan bodde förmodligen på utsidan vår dusch eller i väggen till denna. Varje kväll började den dock sitt sjungande för att sedan hoa regelbundet resten av kvällen och natten.
Den började ofta sin slinga med två svaga inledande ljud, som för att förbereda oss för vad som komma skulle, sedan fem rejält höga ” geh-kåååå” och sedan ett par knarrande läten i slutet. Ibland var det fyra, som om den inte sugit in tillräckligt med luft innan och då blev knarrljuden istället fler.
Bungalowns övriga innevånare, de tvåbenta reagerade lite olika. En skrek med glädje tillbaka att den skulle vara tyst, sa försvinn, den andra önskade att den åtminstone kunde vara tyst på natten för att det blev svårt att sova, den tredje blev mest vaggad till sömns av denna kraftfulla kvällssång, ett skönt igenkännande. Kanske något för de sömnlösa nätterna. Kanske en affärsplan, sälja sömn på ljud i form av en geckos kraftfulla stämma.
De kvällar som jag lyckades vara vaken, efter att ha sövt en liten gosse, riggade jag babyvakten och gick ut till min resevän och satt och tog ett glas gott. Men vi båda skuttade dock högt då vår husgecko för första gången började hoa kraftfullt och tydligt i babymonitorn! Visste jag inte bättre skulle jag tro att den låg bredvid sonen, skrikandes i hans lilla öra. Men sonen, han sov vidare utan att störas i sin djupa, sköna sömn.
Wikipedia om Gecko: Namnet kommer från en av de större arterna, den asiatiska tokaygeckon, vilken som revirrop upprepar ett ljud som låter som geh-kåååå, geh-kåååå, geh-kååå, cirka tre gånger med jämna mellanrum.
Lyssna själva: