Undrar om det utrycket kommer ifrån en julkalender för x-antal massa många år sedan? Vilket som, är det dock helt underbart att skrika ut dessa ord vid väl valda tillfällen, denna vecka är en sådan. Jag skrattar, för nu kör jag.

För det borde, nej det måste, jag menar det ska gå. Ska bara, planera lite bättre, vila lite mer så ordnar det sig. Handlingslista ska upprättas, matsedel för de närmsta två stackars veckorna ska skapas, handlas i tid och ta det lugnt i massor. Jag ska nämligen arbeta 50% de kommande två veckorna, inte mycket tycker nog vissa men har man just börjat fixa 25% på ett bra sätt så är det faktiskt dubbelt så många timmar och det känns lite pirrigt och helt underbart att få ta det klivet. Tror nog banne mig att jag är bäst ännu en gång.

Bara tokigt att det vanliga livet fortfarande kräver sin energi. Hm och att tant börjar närma sig nästa nolla, i samma veva, lägger till lite mer att göra, för då ska man visst fixa inför sådant också. Nå, vad kan egentligen gå fel för en Mia på framfart? Fylld av glädje och tillförsikt vänder jag mitt leende och upproriska ansikte upp mot himlen, tar ett djupt andetag och skriker: ”Ha, ha, ha, ha! Jag skrattar åt faran!”

mia31889.jpg

3 Jun 2013