Det gäller att inte var rädd att möta hinder och svårigheter, se problematiken, försöka övervinna dem, hitta lösningar, satsa, kämpa och klättra över. Hinder får man ibland göra om till något sporrande, för i första läget, hm och i andra läget, är det rätt ofta att man inte känner så.
Man får heller inte vara rädd för att det ska göra ont, för att svettas eller att bli skitig. Man kan tycka att man förlorar mer än man får men överlag fungerar det så, att vågar man så vinner man. Ibland känns kanske vinsten torftig, bara en massa tunga erfarenheter men orkar man titta lite djupare finner man ofta mer än så.
Hinder kan ibland vara svåra sjukdomar, depressioner, karriärsproblem, en osund stillhet i relationer, skador. Det kan vara en trädstam över vägen, köer då det passar som sämst. I vissa fall finns det kanske inga lösningar, bara sätt att mentalt hantera hindren som kommer. Hur vi hanterar hindren betyder mycket för självkänslan och självkänslan påverkar mycket hur vi hanterar våra hinder. En ond cirkel kanske, i vissa fall, då man inte tror mycket om sig själv. Den cirkeln är till för att brytas, den går att bryta och då är det det man ska jobba med, att faktiskt lära sig förstå att man är bra som man är, att man duger och ändå fortsätta jobba för att utvecklas.
Jag som är som ett skrutt ibland, rätt ofta, är lik förbaskat störst, bäst och vackrast och då snackar vi inte det jag ser i spegeln. Och definitivt inte alla dagar. Men som jag skrivit tidigare om gropar, spadar och paltslevar, hel ok att gräva ner sig en stund och sedan upp igen och se allt det som finns på ytan och det som svävar ovanför den. Livet är till för att levas inte överlevas, för det gör vi ju lik förbaskat inte!