Högt upp till himmelen idag, en blå, blå himmel, träden alldeles vita, bitna av den finaste frost, pudrad av lätt, ren, finkorning snö.
Högt till tak, högt till himmelen, hög på luft, så kall och krispig att det känns som om man kan dricka den, rusig av dagen, av vädret, av intrycken. Livet är skarpt, har tydliga konturer. Jag bor i ett häftigt land som bjuder oss på vackra vyer, tavlor och skådespel. Varför bor inte hela världen i Sverige, i den norra delen? Stackars världen.