Denna tid på året tar på mig. Många mornar tänker jag att jag ska bara lyckas ta mig upp, igenom dagen så blir det bättre sedan. Kroppen är slut, seg, smärtsam, odugligt värkande. Vill ha värme och sol trots att jag älskar vinter och snö.

Jag är trött, tung, färdig, ändå in i ryggmärgen. Sova är den aktiviteten som jag längtar efter, vila är inte dumt det heller.

Jag är varm i själen, för en av mina vänner mår bättre. Hon kämpar med kemoterapi, har inget hår på sitt vackra huvud och hon ler, skrattar och är lycklig för det hon har just nu. Senare här i vinter kommer hon på besök.

20 Oct 2014