Kramar betyder mycket för människan. Det kan vara ett hej eller farväl. Det kan handla om värme, mänsklig närhet, kärlek, vänskap men också tröst, sorg och desperation. Vissa tycker att det kramar för ofta, andra att det blir för lite famntag. De kan ibland bli lite obekväma, klumpiga, oönskade. Det händer att de är ofantligt saknade.

Jag tittar på dig där du sitter och är alldeles för söt vid matbordet. Jag säger stillsamt medan jag lutar lite på huvudet: Jag funderar om jag skulle pussa dig eller kanske rent utav äta upp dig istället. Du lutar dig snabbt tillbaka och säger leende: Nej mamma! Jag är alldeles blodig inuti och jag smakar jätte jätte mycket salt. Jo, men jag tänker att jag kan sluka dig hel som vargen gjorde med rödluvan och mormor? säger jag. Mamma, säger du fortfarande med ett leende på dina röda små läppar. Jag tänker att vi ska hålla oss till att kramas och äta riktig mat. Ditt kvicka, fyndiga svar gör att jag skrattar så tårarna sprutar. Du ler och skrattar du också. Du har sådan humor! säger jag till dig, min fyra år gamla son. Jag har tur, tänker jag. Med dig i närheten kan de aldrig bli för lite kramar i mitt liv.

16 Aug 2015