…är lättare än vad man tror, tror jag, i alla fall för mig. Genom att tro att jag har en möjlighet, se möjligheterna, tro att det mesta går att fixa, har ett hopp om förbättring, att något positivt finns runt hörnet, att dåliga saker inte är enbart av ondo så är det lätt eller lättare att stiga upp på morgonen, le åt den tilltufsade personen i spegeln, möta en ny dag, med tillförsikt.

Förmodligen är jag en hopplös optimist som inte riktigt alla vill möta då man själv är på mindre bra humör. Jag ler fortfarande åt en komentar jag fick då jag kom till jobbet för x antal år sedan. Jag kom in i kapprummet på jobbet möter en kollega, ler och säger god morgon. Hon tittar på mig lite från sidan och säger: Du är då alltid så glad jämnt. Det följdes inte av ett leende så jag sa: Men då ber jag om ursäkt, det var inte meningen! och log än större. Hon skyndade sig att tillägga: Nej, jag menade inte så! Det var tänkt som en komplimang.  

Jag vill vara den jag är, en hopplöst hoppfull person, en som tror att livet har mer att ge, att om jag inte kan nå stjärnorna så ska jag banne mig nå högsta trädtoppen, le och vara nöjd, för att sedan ladda om och hoppa igen.

mia-o-john-021.jpg

Att jobba i Thailand har varit livgivande för mig, att jobba på detta annorlunda sätt kan inte få annat än att tro att allt är möjligt. Livet har massor med möjligheter. Värmen som får kroppen att skratta. solen som hjälper till med D-vitaminet. Här idrott på stranden, hopprep där jag och en kollega får använda våra egna muskler under lektonen.

Glöm inte att le, även ett fejkat leende minskar stressnivån i kroppen, vetenskapligt bevisat ska det vara också. Så le mina vänner och medmänniskor, le! Livet har så mycket att ge!

23 Jan 2013