Jag och du gör en utflykt. Vi går på öppenförskola då du är ledig från vanliga förskolan och jag från jobbet. Väl där så vill du enbart leka med mig. Jag säger: Passa på nu och var med de andra barnen. Mig kan du ju leka med när som helst. Men jag vill leka med dig! Jag skojar och blinkar åt dig och säger: Jo, jag vet ju att jag är roligas att leka med och vara med. Du ser på mig med allvar i blicken, missar mitt försök till humor och säger: Jo, det är du. Jag vill leka med dig. Jag ger med mig vid denna sanning och vi busar och leker. Vi har kul tillsammans, som alltid. Tänker att vi borde ha det lite tråkigare men nä. Innan vi är klara på stället har du kommit igång och springer som bäst ihop med ett annat barn. Jag avvaktar så du får bli klar. Sedan ett besök på toaletten.

På väg hem pratar vi om dagen och vad vi gjort. Vi leker lite där vi går fram och ser en annan busig mamma med sina tre barn som går hemåt. En mamma som tokbusar offentligt, jag älskar det. Jag skrattar och säger till Liten att: Där ligger jag i lä, jag är ju inte busig alls. Han tittar på mig med glimten i ögat och säger: Nä, för du är ju helt oskyldig mamma! Jag kan inte annat än gapskratta och säga att: Du förstår ju precis hur din mor är, helt obusig och oskyldig! Du ler, tittar på mig igen och säger: Jag är också helt oskyldig! Jag ler minst lika stort som dig och håller med. Jo, du är lika oskyldig som jag! Sedan skrattar vi igen och tittar på den skojande trebarnsmamman framför oss.

Vi går muntert vidare hand i hand. Jag skulle ljuga om jag sa att det gick fort. En stund senare leker vi en tafattlek där jag inte ska se att du är på väg att fånga mig. Sedan när du sitter som klistrad vid mitt ena ben tittar jag ner på dig och säger att: På det här viset tar vi oss aldrig hem! Du ser upp på mig med glädje i ditt söta ansikte och säger: Det här är så mysigt mamma. Jag svarar: Det tycker jag med. Du reser dig upp och vi går hem, hand i hand. Vi fick det bäst.

13 Mar 2015