Jag har firat en underbart lugn och skön jul med min familj och med mina goa släktingar. Tomten kom och var väldigt uppskattad av lilleman som gav tomten en kram, en slängpuss och en flört. Jag och sonen har sovit över hos mor och far i dagarna två och bara stormyst och lekt med diverse leksaker och ätit mängder av god mat. Sonen är som sin mor, tokig i verktyg och tycker om att fixa, skruva, borra och hamra lite här och där så bland favorit leksakerna i år fanns helt klart verktygen han fick av morbror och faster, och porslinspargrisen för att han kan säga just ordet gris. Dockan och vagnen har också fått motionera duktigt mellan rummen.
Nu på annandagen kom jag hem till mitt eget hus och där möttes jag av kylan. Mitt annars så varma välkomnande hus gav mig kalla handen, försökte frysa mig ute, få mig att vända i dörren. I köket var det 3,5 grader varmt, i de andra var det fem.
Hm, man skulle kunna förledas och tro att det är synd om mig som är ensam här i mitt utkylda hus. Men jag har mycket ved och har gjort upp eld i köksspisen och i insatsen i vardagsrummet. Värmen har nu stigit till tio grader! Till middag blev det grillad falukorv över öppen eld, den smaksattes med senap och blev upplagd på mors källarfranska, drycken som serverades till denna lyxiga måltid var en kopp med varm choklad. Sitter fortfarande och tvekar om det ska bli grillade skumtomtar till efterrätt eller varm banan i folie med smält choklad.
Tre, fyra grader eller ej så tycker jag att jag fått den jul jag önskade. Jag förstår att jag haft tur när jag fick de bästa av föräldrar, lyckades till och med få en underbar bror och vem säger att släkten är värst?! De vänner jag har är jag så glada i och min son älskar jag högre än livet själv. Så vem är jag att klaga på att jag är utfryst och ensam? Jag känner mig inte ensam och kall utan är lycklig, värmd ändå in i ryggmärgen av det liv som är mitt. Gott slut på julhelgen önskar jag Er!